Jag är trött. Det är jag jämt. Törstig är jag med. Det är jag också jämt.  Vilket jag nu börjar tröttna på eftersom att mitt kissbehov växer, ju mer jag dricker. Flera personer har sagt att jag ska kolla mitt blodsocker. Jag börjar själv fundera på det. För att skingra omvärldens oro, och även min egen. Vi får se vad det blir. Tydligen har de inte utrustning till det på skolan. Det borde egentligen finnas.

Jag hade utvecklingssamtal idag, jag överöstes med beröm och blev lite röd i ansiktet. Jag verkar just nu vara typexemplet på "den ambitiöse eleven" som foto-Per antagligen skulle ha uttryckt det. Mitt beslut jag tog idag är dock att jag ska vara ansvarstagande, men endast för mig själv. Lära mig för min skull och anteckna för min skull. Inte för att låta latare elever kopiera mina egna anteckningar, eller fråga mig om 1000 saker varje gång klassen fått en uppgift. Det är inte jag som ska leda min klass genom grupparbetena. Vi ska göra det tillsammans och behövs hjälp, vänd sig till vår mentor. Det är hennes jobb att hjälpa oss på traven. Och hon är inte det minsta farlig. Jag lovar.

Jag har ett mystiskt rivsår under nosen.

Det svider.

puss.